"And as for the whole gang-bang scenario, well, it just couldn't happen. Smurfs are asexual."

Ett kallt glas vin när man tar en varm dusch och funderar på om man skall ladda ned Donnie Darko eller inte, that should just never get old.

"What'd he do, try to OD on Sudafed and wine coolers?"

Hur kan folk på allvar tycka att om man inte gillar någons blogg så skall man inte läsa den? Jag läser en blogg just nu av en person som inte kan kallas något annat än en manlig bimbo, och det är så roligt att jag knappt vet till mig. Oh, oh, nu skriver han om politik. Oh, priceless!

Jag har inte orkat kontrollera om det stämmer men tvillingen berättade om en ny dokusåpa där deltagana luras att tro att de skickas ut i rymden - första dokusåpan i rymden, liksom. Naturligtvis är de bara i nån gigantisk lagerlokal hela tiden, quite safely kvar med alla oss andra här på jorden, men innan de "skickas ut" har de alltså fått gå igenom träning för att bli austronauter och allt möjligt och är självklart ganska glada över att ha blivit utvalda.

Det är elakt. Att skratta åt någons blogg är ingenting.

"I'm just drunk enough to let go of my pain"

5, du behöver inte fråga "kan jag länka till din blogg?"

It's a free Internet, sit anywhere you like.

"This is what I get for flicking ashes in my coffee cup and drinking in my sunday dress"

Jag tycker det är intressant att så länge jag kan minnas har flames (elaka, anonyma kommentarer) varit ett hett ämne på internet. Efter all tid på bloggar, livejournal och diverse mailinglistor fulla av crazies har jag lärt mig

1, lämna aldrig ut dig som person (sånt gör man hemma i soffan med vännerna och en flaska rödvin) 2, utgå alltid från att folk på internet är crazy tills motsatsen bevisats 3, bråk på internet är det roligaste som finns (om man står vid sidan om) 4, oroa dig inte för mycket över elaka kommentarer som lämnas anonymt av personer du aldrig kommer att träffa (om det inte är, säg, någon du jobbar med som lämnat kommentaren så spelar det ofta väldigt liten roll)

"And all I can do is read a book to stay awake and it rips my life away, but it's a great escape"

Brokeback Island. Roligaste länken på länge.

Förutom möjligen Willie Nelsons (that's right) just släppta cover på countrysången "Cowboys are frequently, secretly fond of each other":

There's many a strange impulse out on the plains of West Texas / There's many a young boy who feels things he don't comprehend / Ten men for each woman was the rule way back when on the prairie / And somehow those cowboys must have kept themselves warm late at night

"Where is my Marlboro Man, where is his shiny gun, where is my lonely ranger, where have all the cowboys gone?"

Tvillingen är på Skype och skickar mig låtar från 90-talet -- Blind Melon, Hootie & the Blowfish, Crash Test Dummies, Nirvana - och countrymusik om whiskey och heartbreak -- Tim McGraw, Keith Urban, Joe Nichols, Trent Tomlinson - samtidigt som vi för en djup, filosofisk diskussion om Brokeback Mountain via chatt.

me: there was a LOT of sheep in that movie, wasn't there?
the twin: a lot of sheep
me: what do you reckon, a million?
the twin: sure looked like it
me: fantastic movie, though
the twin: yeah
me: but man, that was a lot of sheep
the twin: a LOT of sheep
...
me: you think the sheep were outraged because a classic, beloved symbol of american masculinity and traditional mid-western lifestyle was depicted as homosexual?

"I got the wheel, you got the map and that's enough"

Såg Brokeback Mountain igår. Sedan gick jag ut och drack vin. Mycket vin.

Morgonen har spenderat med att googla efter citat från regissören Ang Lee. Jag blev inte besviken, om man säger så:

"I think that’s important in Western cowboy poetry, literature and therefore in the movie, is that things are in the air. They’ve got space and time. They’ve got a lot of wind. [It] drives you crazy, the constant wind. It’s in the screen the whole time. The place where we shot has the biggest wind in all of Canada, therefore the highest suicide rate in the whole nation. It just drives you crazy."

Nu måste jag antingen göra en stor kopp kaffe eller så får jag helt enkelt gå och lägga mig igen.

"Token, how many times do we have to go over this? You're black. You can play the bass."

Jag är så trött på människor som sitter i TV eller på fester och berättar om sina sexuella fetisher och om hur "frigjorda" de är. Mest därför att de aldrig egentligen verkar vara det, det är bara något de har fått för sig. Jag menar, jag får aldrig känslan av att dessa "udda", "frigjorda" personer lever i något annat än mainstream-sexualiteten, och det är väl knappast något överväldigande chockerande med att gilla smisk, att klä sig i läder ibland eller att gå på Swingerspartyn. Ett par har ett gäng piskor i sovrummet; so what? Hon klär sig i läderkorsett med hål för bröstvårtorna och han tar henne bakifrån, gääääsp. De går på swingers-partyn (där lesbisk sex uppmuntras medan två män som nuddar vid varandra är STRIKT FÖRBJUDET), och känner sig kinky av någon outgrundlig anledning. I grund och botten verkar de alltid leva ut en tämligen konservativ, traditionell sexualitet som verkar kopierad direkt från diverse porrfilmer eller liknande, och som så gott som alltid rör sig om samma rollspel, samma uttjatade könsroller.

Jag skall berätta vad som tydligen är chockerande på riktigt idag: Min syster bor ihop med sin ex-pojkvän sedan flera år tillbaka och ja, de är bara vänner och nej, de har inte sex med varandra och nej, ingen av dem är fortfarande hemligt förälskad i den andre, och ja, de dejtar andra, och JA, de är BARA vänner, och de har just köpt en bostadsrätt ihop vid Themsens strand och de har alla planer i världen på att fortsätta leva tillsammans flera år till. Och de tappar snart räkningen på alla medelålders människor med två-tre skilsmässor bakom sig som skall tala om för dem varför deras relation aldrig kan fungera.

"Still I think I'm doin' fine, wouldn't it be a lovely headline"

Inne på vecka 4 med nya medicinen. När jag slutade äta zoloft och började med cymbalta bestämde jag att jag skulle hålla noga koll på hur jag kände mig, eftersom jag var rädd för att den nya medicinen inte skulle fungera och jag skulle bli deprimerad igen:



Week one: Still not depressed.

Week two: Still not depressed. Feel in love with new medication. Maybe this will work out after all.

Week three: Still not depressed. Victory is mine!

Week four: Still not married to Joaquin Phoenix. Oh, and still not depressed.

Week five: (this is where I start speculating) I have a re-visit scheduled with psychiatrist. I show him this journal. He lowers my dosage.

Week six: Still not depressed. I spend the last of my salary on the Lost Season 1 DVD. I have to go home and beg for food. I tell my parents I spent the money on paying my CSN loan.

Week seven: Still not depressed. I illegally download Brokeback Mountain on my computer like the little thief I am and my hard drive is wiped out.

Week eight: Still not depressed. Except about the hard drive.

Week nine: Still not depressed. In a new episode of Lost Jack and Sawyer make sweet, sweet love. Invasion is cancelled.

Week ten: I publish this journal as a book and become insanely rich and famous.

" I got the TV on, the sound turned down, and a bottle of wine"

Will Young sjunger en cover på Don't cha (wish your girlfriend was hot like me). Idag älskar jag honom och tuna deluxe bagels, mmm.

Och idag hatar hatar hatar jag män som inte kan medge att de gjort fel. Skall jag behöva spendera hela mitt yrkesliv med att släta över, strunta i eller ta på mig saker på jobbet bara för att de känner sig lite besvärade när de måste erkänna att de begått ett misstag?

"No really, I live for these creepy, awkward moments"

Idag skall jag inte PMS-blogga eftersom jag skall gå ut ikväll och borde börja fejka happy-sleepless redan nu. Istället tänker jag rekommendera en bok, antagligen den enda blogg-som-blivit-bok som jag kommer rekommendera, någonsin. T o m om det skulle visa sig att författaren är en 45-årig manlig revisor från Manchester med för mycket fritid och en hemlig fantasi om att vara en high-class eskortflicka i London, så skulle jag rekommendera den här boken. Den är helt enkelt så bra.




Och här är bloggen: http://belledejour-uk.blogspot.com/

"I'll have a Cafe-Mocha-Vodka-Marijuana to go, please"

Pms-bloggning idag, sorry, men det är bättre än att ställa sig upp på spårvagnen och skrika "låt folk gå av innan ni går på, era dumma jävlar", vilket skulle vara det enda andra alternativet, förutom möjligen att låta den där bubblande, plötsliga ilskan ta sig fysiska uttryck.

Så, medan jag snabbt sätter i mig två mums-mums på raken, hatar jag därför idag:

-Alla på min spårvagn (se ovan).

-Arbetskamrater som skall berätta om den uuunderbara föreläsningen de var på där föreläsaren föreläste så braa om oss män o kvinnor, sånt som vi aaaalla gör men ingen liksom TÄNKER på och har ni tänkt på att när en man vill få någonting gjort säger han så här och när en kvinna vill få någonting gjort säger hon så är och det är såååå sant osv. osv. Fast halvägs igenom historien brukar de komma på att de minsann lagt märke till något om skillnaden mellan män och kvinnor på sin egen arbetsplats och det visar sig snart att de kan mer än föreläsaren och egentligen, när man tänker efter, borde hållit fördraget själva.

-Folk på jobbet över 50 som tror att man måste klicka på det lilla x-et uppe i högra hörnet på word-dokumentet för att komma till ett annat program på datorn. DU BEHÖVER INTE STÄNGA AV ETT PROGRAM VARJE JÄVLA GÅNG DU SKALL ANVÄNDA ETT ANNAT!

-Arbetskamrater som skall vara snälla och alltid påpeka det uppenbara, t ex "du sitter här alldeles ensam, du" när man har satt sig så långt bort från de andra som möjligt under fikarasten och gömmer sig bakom Göteborgsposten (i hopp om att ens pms-själv skall få vara ifred iallafall några minuter denna dag). Ja, jag inser att de inte kan veta att det är DEN dagen i månaden, men får ändå stark lust att kanalisera Stewie i Family Guy:
De: "Varför sätter du dig inte med oss vid det här bordet?" Jag: "Why don't you burn in HELL?"

Saker jag inte hatar idag:

Jake Gyllenhaal
Joaquin Phoenix
Hoummus

"I never took hallucinogenic drugs because I never wanted my consciousness expanded one unnecessary iota”

ingen av tjejerna kan träffas idag, ingen brunch, ingen lunch-tid brokeback mountain och inga late-night drinks på soho, vilket medfört att jag inte kravlat mig ur pyjamasen än och inte duschat. sitter framför datorn och lyssnar på jamie o'neal "all by myself" vilket är så beyond patetiskt att det tacksamt nog omvandlats till att vara ironiskt istället. gjort kaffe iallafall.

önskar att amazon.co.uk skickat mina böcker innan helgen så jag haft något att göra.

får väl roa mig med att tända några doftljus och printa ut några fanfiction stories där spike och angel slåss mot demoner, bråkar om buffy, och har hot vampyr-sex med varandra emot stenväggen i spike's crypt.

jag menar, vad är bättre än lite internet gay porn en långtråkig lördag eftermiddag?

“It seems like the older I get, the more unreal the world becomes.”

Känner ingen större skillnad sedan jag bytte tabletter. Undra om den nya medicinen hjälper.

Å andra sidan ligger jag inte i sängen hårt ihopkrupen i en liten djupt deprimerad boll fylld av ångest just nu.

Den hjälper nog.